För att krukväxter ska kunna rena inomhusluften från föroreningar måste luften inte bara passera en gång vid deras rötter och stanna där, utan snarare dras i stora mängder förbi dem.
Varför inte helt enkelt ordna med en teknisk ventilation av rotsystemet med en fläkt?
Tekniska system av denna typ (det finns några få på marknaden) medför ett betydande problem: Växterna gillar inte denna permanenta ventilation. De får, bildligt talat, "kalla fötter", blir förkylda, tappar bladen och dör.
För att undvika detta måste de under en längre tid vänjas vid den permanenta, konstanta luftströmmen. Men även om växterna då (tål) det: El är dyrt, teknik är dyrt och känsligt (elektricitet och fukt i ett system) och fläktar är dessutom inte ljudlösa.
På AIRY satsar vi därför på skorstenen-effekten.
Skorstenen-effekten är en fysikalisk effekt som orsakar vertikala luftströmmar.
För grundläggande förståelse: Varm luft har lägre densitet än kall luft. Det finns en så kallad termisk densitetsskillnad mellan dem. Anledningen: Vid uppvärmning expanderar material vanligtvis (undantag vatten med sin densitetsanomali), vilket betyder att ett konstant antal partiklar tar mer plats, vilket minskar materialets densitet.
Med hjälp av ett vertikalt riktat rör kan luftens strömningsriktning påverkas. Vanligtvis orsakar röret också en acceleration av strömningen. Denna effekt illustreras av en enkel experimentuppställning som visas i följande video:
Hur och varför fungerar detta nu i AIRY-systemet?
Skorstenen-effekten möjliggörs i AIRY genom den speciella formen på ytterhöljet, som har testats i många (och årslånga) experimentserier och vidareutvecklats för optimal funktion. Naturliga luft rörelser utnyttjas, vilka uppstår av många skäl (solinstrålning, rörelser i rummet, etc.). Viktigt för växten: Det är naturliga rörelser, inte permanent ventilation genom en teknisk anordning. Det klarar växterna utmärkt!
För den som vill ha en mer teknisk beräkning av skorstenen-effekten i AIRY:
Verkningsprincipen för skorstenen-effekten i AIRY kan beräknas baserat på forskningen av Dr. Fritz Otto Schmidt vid universitetet i Rostock och vetenskapligt förstås. Schmidt skriver om sina ”beräkningar av det intelligenta behållarsystemet (IBfG) baserat på kinetisk gastheori i samband med fotosyntesaktivitet och enzymutveckling”:
”Till följd av upptag av värmemängder genom strålningsintensitet utifrån, principen om svart kropp, uppstår oundvikligen, som beräknat, en tryckökning som leder till en start av luftströmmen. Genom ytterligare effekter stöds och accelereras denna process.
Vid den övre änden av IBfG, som i princip är uppbyggt som ett Venturirör, kan man vid teoretisk antagande av medelhastigheten (ϖ1 = 0,01 m/s) beräkna utströmshastigheten ϖ2 för luften och därmed flödesmängden Q.
Flödesmängden Q för luften under dessa förhållanden (Q = 0,00023 kg/s) är för 1m3 cirka 9 minuter och därmed för 50 m3 cirka sju till åtta timmar.
Det betyder att luften i ett 50 m3 stort rum ungefär på 7,5 timmar passerar genom IBfG och samtidigt strömmar genom växtens bladverk upptill för att andas in via bladen stomata.
Och nu, efter alla tekniska förklaringar, än en gång med enkla ord och lite discodimma i videon:
