Fotosyntes – vad är det egentligen?

En perfekt cirkel

Vi avger koldioxid och tar upp syre. CO₂ mot O₂ – en perfekt cirkel som ständigt ger oss frisk luft att andas. Även när det gäller andra avfallsprodukter har floran den nödvändiga kunskapen.

Grön lever

Genom sina rötter tar växter upp föroreningar och samlar dem i blad eller stjälkar. På Filippinerna tar en växtart till exempel upp nickel från marken. Rinorea niccolifera trivs där jorden är rik på tungmetaller; under evolutionen har den alltså anpassat sig genetiskt. Växter kan dessutom ta bort kemikalier från förorenade jordar. Ett exempel: På en amerikansk avfallsplats för kemiska vapen och industrirester renar popplar jorden.

Grön njure

Hur växter gör förorenat vatten drickbart undersöks bland annat vid TU Berlin. Hornkärl, tusenblad och vattenpest filtrerar till exempel bort gifter, tungmetaller och andra föroreningar från sjöar, dammar, floder och även regnvatten. Växterna har lärt sig att omvandla skadliga ämnen – och använder dem för att växa.

Grön lunga

Framför allt de (dagligen krympande!) regnskogarna i Asien, Afrika och Sydamerika, men även andra skogar fungerar som enorma filter som renar luften från damm, smuts och skadliga partiklar. Utan träd skulle vi knappt kunna andas på grund av trafik-, värme- och industriföroreningar. Vad parker och gatuträd klarar för en hel stad kan mindre växter i ditt hem och på arbetsplatsen åstadkomma.

Rymdforskning

Denna insikt är inte ny. I mars 1788 hölls till exempel ett tal i München: „Hellre luftens fördärv, som vi andas in, dess skadlighet för människors hälsa, och sättet att lätt och snabbt förbättra den.“ – „Den renaste luften strömmar från växterna“, konstaterade författaren Karl von Eckartshausen. „Man vet dessutom att växter renar luften.“

Detta bevisades 200 år senare: Den amerikanska rymdstyrelsen NASA hade under många år forskat efter möjligheter att rena andningsluften i rymdstationer. De upptäckte att vissa växter är särskilt begåvade för detta.

Naturmedicin

För att förklara vad en krukväxt i rymdstationen eller i vardagsrummet kan åstadkomma gör vi en kort världsomresa: Runt jorden bildas rötningsgaser. Deras koncentration och sammansättning beror på geografisk plats och markens beskaffenhet. Gaserna består huvudsakligen av kolväteföreningar. För att kunna växa hälsosamt i sin omgivning bildar växter enzymer som bryter ner giftiga ämnen.

Vad som först var en skyddsfunktion har under evolutionens gång utvecklats till en nyttig funktion. Växter utvinner från nedbrytningen av gifter produkter för sin egen ämnesomsättning (alltså näring), resten avger de som syre till miljön. Eftersom rötningsgaser är mycket olika har ursprungligen likadana växter utvecklats till underarter som bryter ner gifter i olika intensitet.

Rumservice

Föroreningar som smutsar ner eller till och med förgiftar vår inomhusluft förekommer mycket ofta som kolväteföreningar – likt de förruttnelsegaser som finns i naturen. Den som vill andas lättare inomhus behöver bara ta in rätt växter i hemmet. De visar sig vara förvånansvärda kemister som omvandlar de mest skadliga ämnena till en mängd nyttiga. Arter som bevisligen renar luften kommer oftast från tropiska och subtropiska regnskogszoner. Där ligger många växters rötter mycket grunt i jorden eller sträcker sig direkt upp i luften för att fiska efter näringsämnen.

Bladverk

Den gröna luftreningen sker på två sätt: På undersidan av växtbladen finns klyvöppningar, de så kallade stomata, som normalt släpper ut CO₂–O₂-tjänar till utbyte. Skadliga ämnen kan komma in i växtens inre genom dessa öppningar. Där bryts de ner biokemiskt av enzymer. Detta skapar syre och dessutom giftfria ämnesomsättningsprodukter som lagras i cellväggarna i form av organiska syror, glukos etc. Det betyder: Luftrenande växter förgiftar sig inte, utan de lever på de skadliga ämnena.

Rotbehandling

Mycket effektivare är upptaget av gift i växtens rotdel: Jordbakterier samt enzymer som produceras av rothåren spjälkar gift till näringsämnen. Denna växtnäring tas upp av roten som en gallliknande massa. NASA-studien visade att växter även renar inomhusluften när deras blad helt tagits bort. Dock måste luft nå rötterna – eftersom detta utesluts i vanliga blomkrukor har vi uppfunnit AIRY-systemet för detta ändamål.

Varning växt?!

Vänta lite! Är inte krukväxter till och med ohälsosamma eftersom mögel lätt bildas på blomjorden och sedan svampsporer sprids i inomhusluften? Det händer inte så länge du sköter dina växter rätt: Använd gärna organiska istället för kemiska gödningsmedel och vattna inte för mycket! För övrigt ger inte hydrokulturer något säkert skydd: Mögel frodas här i det dolda.

Endast en frisk växt kan optimalt rena inomhusluften! Den som ofta har vattnat för mycket och upptäckt mögelspår på jorden rekommenderar vi att låta kemiska medel vara och istället använda ett te som redan i Inkarikets tid ansågs vara en läkemedel: Koka upp två fyllda teskedar av innerbarken från Lapacho-trädet med 500 ml vatten, låt dra och svalna, spraya den drabbade substratyta med detta – den fungicida effekten visar sig inom 48 timmar.

Författaren: Peer-Arne Böttcher

Peer är grundare av AIRY och brinner för ämnet hälsosam inomhusluft. Under många år har han intensivt ägnat sig åt de vetenskapliga grunderna och de tekniska möjligheterna för hur vår andningsluft kan förbättras hållbart – helt utan kemikalier, filter eller elektricitet.